Vi hittade svaret hos Nordiska Museet, som är en fantastisk kunskapskälla om Sveriges folkliga traditioner och kulturhistoria.
Varför heter det fettisdag?
Fettisdagen är den tredje och sista dagen i fastlagen (efter fläsksöndagen och blåmåndag). Och en fet dag skulle det vara då den som kunde åt upp sig inför fastan.
I en uppteckning i Nordiska museets samlingar från Dalarna 1913 heter det till exempel att det ”åts roter och potatis och kött och fläsk”. På Öland, Gotland och i Småland åt man kroppkakor med kött och fläsk inuti. I Uppland, Södermanland och Värmland åt man fettisdagskött som bestod av kokta svinfötter.
Varför heter det semla?
Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl. Semlan som är bakad på vitt mjöl med vispgrädde, mandelmassa och florsocker fick sin utformning och blev vanlig först under mitten av 1900-talet.
Men semlan har en äldre förebild i hetväggen, ett högreståndsbakverk från 1700-talet. Från 1800-talets mitt är fettisdagsbulle eller fastlagsbulle den vanligaste beteckningen på hetvägg. I dag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor.
Vitt mjöl, socker och vispad grädde var ytterst ovanligt i bondesamhället. Det är ett skäl till att även den moderna semlan bara bakas och äts undantagsvis.
Vad är en hetvägg?
Hetväggen är semlans äldre förebild och ett högreståndsbakverk från 1700-talet, en bakad bulle fylld med mandelmassa. Namnet kommer av tyskans ”heisse wecke”, som betyder varma kilar. Kilformen har kommit att flyttas över till semlorna, vars lock ofta har formen av en kil.
Ordet ”hetvägg” är sannolikt en ljudhärmande översättning från tyskan. Hetvägg åts bland de mer välbärgade i städerna och är känd sedan 1700-talet. Det vanliga var att krydda hetväggen med kummin och servera den i en skål med varm mjölk.
Var måttlig med semmelätandet - tänk på Adolf Fredrik
Ibland påstås det att den svenske kungen Adolf Fredrik dog av alltför många hetväggar fettisdagen den 12 februari 1771. I verkligheten dog han av slaganfall, ett namn på både stroke och hjärtinfarkt, efter en i vår tids ögon enorm måltid på ostron, hummer, surkål och hetvägg.
Kungens frånfälle väckte starka känslor mot hetväggen och skalden Johan Gabriel Oxenstierna förde fram att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.
I år 2025 infaller fettisdagen först 4 mars. Men vi bjuder på hembakta semlor på Svenska Klubbens årsmöte redan torsdag 6 februari. Läs mer här.

En modern hetvägg (Arla)